Jag har alltid haft den devisen att man gärna kan bli lite deprimerad, lite bitter men att man aldrig ska fastna i bitterheten.
Det har funkat för mig. Jag är en stark kvinna, ja faktiskt så är jag det.
Att vara stark är ett måste när man står ensam med alla svåra beslut & hinder som kommer i ens väg.

Jag har deppat ihop & rest mig igen, tagit nya tag för att få vardagen att fungera.
Arbetslöshet & kass ekonomi har ofta stjälpt lasset som man kan uttrycka det, men även det har jag fixat Ensam....

För 7 år sedan lovade jag mig själv dyrt & heligt, aldrig mer en man i mitt liv.
Jag ska leva ensam med mina hundar & barn, jag vill banne mig inte ha en karl över min tröskel.

Just för att det fortfaranmde finns en man från det förflutna inom min närhet, ingen jag vill ha omkring mig, ingen jag vill ha något med att göra. Men jag måste...

Ändå blev jag tokkär i min karl, han som jag lever tillsammans med nu.
Han kom som en stormvind rakt in i mitt hjärta. Gud vilken klyscha tänker ni nu.
Ja, så är det, en klyscha men faktiskt så var det så. Han rev ner de murar jag byggt upp omkring mig mot Män.
Vilken TUR att han stod på sig & fortsatte bjuda ut mig om & om igen, det gav resultat.

Det blev Vi. 

Det är verklighetens "Pretty Women" fast jag varken var eller är prostituerad. ;-)
Men annars så stämmer manuset.

Jag bestämde mig för att allt det den gamle demonen till karl tidigare gjort mot mig inte ska drabba den nya.
Han ska inte lida för det den andra har gjort. Jag gav han en chans & det är jag glad för.

Han är så snäll, empatisk, omhändertagande & mån om att jag ska ha det bra på alla vis.
Visar det hela tiden för mig, kramar & pussar på mig, säger hela tiden hur vacker jag är, hur mycket jag betyder för honom, att det ska vara vi resten av vårt liv.

Allt detta är som Balsam för min själ....

Så för att återgå till han den andra.

Hur länge ska jag orka med hans tjafs & bråk?
Hur länge ska jag orka stå modell för hans elakheter?

När ska nog vara nog?
Varför kan han inte bara bli en normal vuxen man som kan vara snäll, eller trevlig?
Utan elakheter, utan baktankar med allt.
Utan att vara så jäkla kall egoistiskt elak i allt han företeér sig.

Ska jag bara ge med mig?
Låta han hållas?
Eller ska jag ännu en gång ta kampen mot han?
Under alla dessa år som gått har jag inte sagt ett endaste ord om honom & det han gjort mot mig offentligt.

Men nu har jag bestämt mig. Jag ska skriva av mig, jag ska få ur mig allt.
Allt han gjort - Allt han sagt.....Allt, Allt ska jag ösa ur mig.

Jag ska städa bort honom. Vad han tycker bryr jag mig inte om, nej faktiskt inte.
För han har aldrig visat mig någon ånger, han har aldrig tagit hänsyn till hur jag mår & har det.

Jag har tigit & lidit & "de" gemensamma vänner vi haft har Höjt honom till skyarna.
Jag har varit tyst, för gud om hans rykte förstörs.....

Men det förflutna kommer ikapp oss en dag. Det gör det för oss alla.

Jag har fått nog. Dags att rensa luften.......

Kramisar
//
Anki

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har en ny blogg med Nytt namn. Har dock inte bestämt mig ännu om jag ska behålla den här, eller satsa på den nya.Ni hittar den här.  http://lifebymalmo.blogg.se/   Kika in & lämna gärna en kommentar om vad ni tycker. :-)Puss & KramAnki.  ...

Ja inte jag men dock min dotter.I sommar blir jag Mormor & gud som jag längtar, ska bli så roligt när den lille kommer.Nathalie är i vecka 20 nu & imorgon får vi veta vad det blir. Kan knappt bärga mig.....Sitter & spanar på babysaker & diverse på nä...

17 Januari & klarblå himmel med strålande solsken, dock är vinden lite kall, men vad gör det när solen är framme & Vädret i stort är underbart & vårkänslorna är på plats.Idag på förmiddagen har vi kramats & slappat & bara varit. Så avslappnande & skö...

Hemma hela dagarna & ändå svårt att få tiden att räcka till? Hur går det ekvationen ihop egentligen?Jag borde väl ha all tid i världen till allt?Någonstans i den ovannämnda meningen fick jag svaret insåg jag i skrivande stund. Nåväl, snart dags för...

Är så evinnerligt trött på detta väder. Ja, faktiskt så trött så jag känner mig som ett utsketet päron (Gammalt uttryck).Rätt häftigt när man liksom smakar på orden sådär "utsketet päron" .... "utsketet päron" .... Vem kom på det förresten? Han/hon s...